Musik efter parkeringsbot

Don’t stop

Vilken musik passar bäst när man just fått en saftig parkeringsbot? Normalt sett är jag en ganska skötsam bilist som inte parkerar tokigt (men rätt ofta har jag tur också). Mina samlade parkeringsböter kvalificerar mig åtminstone inte i den liga där tungviktare som Bert Karlsson och Jan Guillou lirar. Jag hade alltså inte funderat på detta med ett soundtrack till den häftiga aggression jag kände när jag såg lappen på vindrutan. 700 bagare!

Bilens bakdel täckte trottoaren under ett par minuter när jag lastade in matkassar, så min felparkering var jävligt taskig mot i synnerhet blinda, men även barnvagnsrullande föräldrar (och kanske gamla hundar som inte orkar gå runt). Jag skulle ha det. Det var inget att snacka om.

Problemet är ju bara det att man inte kan låta bli att reta sig så förbannat! Två nitiska lapplisor som på avstånd såg bilen och vädrade provision — ”den tar vi”! Det är ju det man går igång på. Att just där, just då — och så 700 spänn.

Det är då man behöver lugna ner sig. Få skiten ur huvudet. Snabbt. Jag tänkte att något med Black Sabbath eller kanske Motorheads ”Ace of Spades” skulle jaga överskottsadrenalinet ur kroppen på studs. Men av en slump hamnade jag någon helt annanstans när jag bläddrade genom min iPod:



Och det fungerade. Jag släppte allt agg mot ordningsmakten, den rättshaverist som hade börjat blossa upp inom mig sparkades snabbt ur kroppen. Jag vet — musik som denna är töntig och daterad, den är inte ens så hård eller tuff som den vill vara. Det handlar om pop med saftig refräng. FM-rock, helt enkelt. Men det skiter jag i. ”Photograph” gjorde sitt jobb och mer än det. Jag blev faktiskt på gott humör efter att ha hört den. Visst är det lite av en guilty pleasure, en sådan sak man vet att man inte borde gilla men ändå gillar. Jag — en FM-rockare. Bli inte förvånad om jag dyker upp i linne, spandexbrallor och luftig pudelfrisyr nästa gång vi ses.

Annons

3 kommentarer

Under Musik

3 svar till “Musik efter parkeringsbot

  1. Hehe, jag trodde jag var ensam om att vänstra med FM-rockgenren ibland. (som exempelvis Journey)

  2. Det är inte många som vågat komma ut som ibland-FM-rockare. Det krävs kanske något nytt släpp från The Darkness för att folk skall öppna garderoben? För övrigt anser jag att ”Popular Girl” med Survivor är en av de grymmaste FM-låtarna någonsin.

  3. Ping: The Outfield « anfang

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s