Kategoriarkiv: Årets skivor 2006

11. Neko Case – Fox Confessor Brings the Flood

Neko Cases riktiga jobb framför extraknäcket som hovvokalissa i superpopkombon The New Pornographers är att förvalta mellanvästerns folk- och countrytraditionen. Och som hon gör det. ”Fox Confessor” är ett superlim, starka låtar omöjliga att få loss ur hjärnans americanacentrum. Svarta noveller och tonsatta ukrainska sagor att förtrollas av.

Annons

1 kommentar

Under Årets skivor 2006

12. Xiu Xiu – The Air Force

I drömmen talar jag i telefon med Jamie Stewart, Los Angeles, han sitter med mobilen i örat och uppdaterar turnébloggen på www.xiuxiu.org från sin laptop. Jag har inget minne av att jag berättat vem jag är och han verkar inte heller bry sig.
– Jamie, I just called to see how you feel today.
– Oh, I’m OK.
– Because sometimes when I read Xiu Xiu lyrics I feel really sad and worried about you.
– You should’t worry, don’t confuse my lyrics with my life.
– I know, I know, it is a major misunderstandig that an artist is his or her work, but I couldn’t resist. It must be the way you sing the songs.
– Songs?
– Of course, you can call them snapshots of an S/M-diary or thoughts about love lost long ago that you never got over, sometimes they are razorblade scars in one’s arms and chest. But after all, they are – songs. Songs that I can’t get out of my head.
– I’m with you. What about they way I sing?
– Well, ”PJ in the Streets” is such a beautiful track, with your voice almost, eh, touching my skin, but it’s a barbed wire rolled in cotton.
– Mmm.
– And, and …”Vulture Piano” and ”Save Me” are great pop moments, but all the time listening to your voice I think of Ian Curtis, the frustration underneath is somewhat similar.
– Ian Curtis? You push this too far.
– No no no. It really gives an extra dimension to the songs.
– We have to quit this conversation and I need to buy a cup of coffee.
– I need to quit this bizarre dream. One last question. Why is the album called “The Air Force”?
– Because when our fans google the title, they will see US Air Force ads. That way, the Air Force is wasting their money, since none of our fans will ever join the army.
– I think you’re right.
– After all, I like speaking to you.
– Perhabs I call you another time. Good night.
– Good afternoon! It is a hot sunny day here in L.A.

Lämna en kommentar

Under Årets skivor 2006

13. Band of Horses – Everything all the Time

Ett My Morning Jacket med lite solig powerpoptouch, kan det vara något? Och Built to Spill-refränger till det? Jomenvisst. Vy över öppen prärie, blå himmel, Band of Horses är fin cowboypop att ladda Buick-stereon med när man korsar amerikanska mellanvästern. Glöm inte heller att ”Funeral” är årets stiligaste klassiska gitarrpop.

Lämna en kommentar

Under Årets skivor 2006

14. Damien Jurado – And Now That I’m In Your Shadow

Damien Jurados indieamericana bryter ingen ny mark. Ingen förväntar sig det och kanske är det inte heller någon som vill att han ska göra det. Vissa saker mår helt enkelt bäst av att stanna i status quo-läge. Hos Jurado vill man ju ha den avskalade inramningen. Den ensamma akustiska gitarren och det försiktiga pianoklinkandet. Den Carver-svarta vardagsrealismen om människor som sitter fast i dåliga äktenskap och som drömmer rosa om dagar som alltid kommer att vara askgrå. Avslutande ”Montesano” ramar in allting, en vibrerande gitarr, en närmast sakral Jurado som stiger ur mallen och svävar fram som en ande över prärien. Kanske är han på väg mot nya områden, trots allt.

Lämna en kommentar

Under Årets skivor 2006

15. Beach House – Beach House

Beach

Det är något med Beach House som får mig att tänka på begravningar. En mäktig psalmpumpande orgel (som i ”House on the Hill”), änglalika hymner, slidegitarrens fallande tårar, Victoria Legrands röst lika sårad som en Karin Boye-dikt. Man kan också tänka sig ett Arcade Fire som framför hela ”Funeral” med modifierad sättning slow motion framför altaret i en anrik träkyrka. Ändå är Beach Houses debut ingen sorglig tillställning – det finns ljus och värme och mys så det räcker för kommande höstar, vintrar och termosar med varm choklad medan man står där och tittar på de kalla vågorna som slår in mot stranden och försöker skölja över skorna.

PS. Strax utanför listan: Tool – ”10 000 days”, TV On The Radio – ”Return To Cookie Mountain”, Tom Waits – ”Brawlers”, Yo La Tengo – ”I’m not afraid of you and I will beat your ass” DS.

1 kommentar

Under Årets skivor 2006