Årets skivor 2009

xx

1. The XX — XX
En ödslig bakgata i London. Mörker mörkt mörkare. Beats som bultar i asfalten. Låtmaterialet på The XX:s debutalbum vävs till en tjock filt att svepa om sig när världen utanför känns alltför ful och jävlig. Vackrare mollmalande gitarrer har vi inte hört sedan Interpols ”Turn on the Bright Lights”. Och för en gångs skull visade sig hypen av ett band från brittiska öarna vara befogad.

seek magic

2. Memory Tapes — Seek Magic
Dayve Hawk från New Jersey utgör Memory Tapes. Fast det känns som om hela Hot Chip och New Order gästspelar på ”Seek Magic”. En kavalkad där österländskt orienterade dataspelssoundtrack samsas med drömsk popelectronica av bästa märke. Hawk lägger dessutom då och då ut remixpraliner och annat godis på sin blogg We’re Tapes.

fever ray

3. Fever Ray — Fever Ray
Vi fick ingen ny Knife-skiva, men väl något närliggande. Karin Dreijer stod i skepnad av Fever Ray som väntat stadigt på egen hand och levererade sånger i svart bomull som kändes helt självklara när året skulle summeras.

songs of shame

4. Woods — Songs of Shame
Vintage-känsla, lo-fi och stilfullt utmejslade popmelodier med falsettsång från Brooklyn-bandet Woods som emellanåt inget hellre tycks än att ha velat hänga med psykedeliska ikoner som Jefferson Airplane i San Francisco 1967.

Merriweather Post Pavilion

5. Animal Collective — Merriweather Post Pavilion
Mest lättillgängliga plattan från Animal Collective så här långt. Men inte har man tummat på konstnärligheten. Det är en bedrift att få solbadande fotbollskörer att kännas så rätt som i ”Daily Routine”. Och ”My Girls” seglade upp som årets mest självklara anthem långt utanför indiekretsarna.

Keep It Hid

6. Dan Auerbach — Keep it Hid
Rotrocken revisited. Bubblande bluesträsk, knivskarpa Jon Spencer-riff — och ibland framstår Dan Auerbach minsann som en Tom Waits med honung över stämbanden.

Psychic Chasms

7. Neon Indian — Psychic Chasms
Paraplydrinksfärgad filtertechnopop. Texas-baserade Alan Palomos projekt Neon Indian var en av årets riktigt uppiggande upptäckter.

hardships

8. Jenny Wilson — Hardships!
Jenny Wilson är pop. Hon inspireras av gospel. Gör soul. Besjunger moderskapet. Och mycket, mycket mer.

veckatimest

9. Grizzly Bear — Veckatimest
Precis som hos Fleet Foxes infinner sig känslan av flanell och jaktstuga när man lyssnar på Grizzly Bear. Men björnarnas musik är mer stilfull och elegant, med dragning åt en era när rocken var ung, gjord för att framföras i ett ödsligt ballroom.

bitte orca

10. Dirty Projectors — Bitte Orca
Som om Talking Heads prylat upp Paul Simons ”Still Crazy After All These Years” med ett inbundet exemplar av ”A Clockwork Orange”. Och efteråt plåstrar Dirty Projectors om, säger förlåt och bjuder på läsk och tårta.

dragonslayer

11. Sunset Rubdown — Dragonslayer
Wolf Parade-mannen Spencer Krug korsbefruktade en tidig Bowie med Roxy MusicSunset Rubdown är en bitsk och ettrig terrier som inte ville sitta fint och räcka vacker tass. Det mår popen bra av.

album

12. Girls — Album
Klassiskt blommig SF-pop besläktad med Kinks och Zombies, vem kan egentligen motstå Girls?

Two Dancers

13. Wild Beasts — Two Dancers
I fantasin är Wild Beasts ett musikaliskt möte mellan Anthony Hegarty, Edwyn Collins och Grace Jones på en ljusskygg Soho-klubb draperad i blå sammet.

Wolfgang Amadeus Phoenix

14. Phoenix — Wolfgang Amadeus Phoenix
Phoenix har alltid gjort perfekta poplåtar, men albumen har saknat något; den här gången stämde dock helheten. Om Bill Murray sjunger karaoke i en ”Lost in Translation 2” blir det självfallet till ”1901” eller ”Lisztomania”.

Love Is Not Pop

15. El Perro Del Mar — Love Is Not Pop
Ur smärta kan små under växa. ”Love Is Not Pop” kramar om storstadens ensamma hjärtan. Och El Perro Del Mars version av Lou Reeds ”Heavenly Arms” överglänser vida originalet så att det känns helt självklart.

Nära
J Tillman — A Year in the Kingdom
Empire of the Sun — Walking on a Dream
Bassekou Kouyate & Ngoni ba — I speak fula
Allen Toussaint — The Bright Missisippi
Dan Deacon — Bromst
Bat For Lashes — Two Suns
Real Estate — Real Estate

Annonser

5 kommentarer

Filed under Årets skivor 2009, Musik

5 responses to “Årets skivor 2009

  1. eff

    Bra lista. Är lite förvånad att Fuck Buttons inte kom på topp 21, faktiskt.

    Fanns några jag inte hört som ska kollas upp omedelbums.

    • Fuck Buttons borde kanske haft en plats åtminstone strax utanför, den föll dock mellan stolarna (eller vad man nu ska säga) när jag lyssnade igenom en massa jag lyssnat på innan och inte lyssnat på innan, för att få ihop listan. För att tala klarspråk: jag måste återvända till dem. Vore för övrigt kul att se en lista hos dig också, Eff!

      • eff

        Kanske kommer göra ett försök. Utan rangordning. Jag är värdelös på listor, fullkomligt värdelös. Gjorde några spellistor för nån månad sen, hade ångest i dagar.

  2. Fin lista. Du har fått med mycket bra och en rolig blandning av skivor. Har lyssnat en hel del på Memory Tapes och El Perro Del Mar den senaste tiden och insett att de faktiskt är mycket bättre än vad jag först tänkte.

    • @johan: Kul att du gillar listan. Javisst har Memory Tapes gjort en finfin skiva, har dock inte koll på Memory Cassette eller Weird Tapes, det är ju faktiskt möjligt att de projekten är ännu bättre! Ska kollas upp när jag får tid …

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s