Editors seglade 2005 upp som ett brittiskt alternativ till Interpol. Emellanåt lät banden kusligt lika, men med den lilla skillnaden att låtarna på Editors debut ”The Back Room” var aningen rakare och radiovänligare än vad Interpols material är. ”Munich” och ”Sparks” var exempel på riktigt starka spår. Ja, ”The Back Room” sålde faktiskt guld på hemmaplan och vips var Editors inte något obskyrt band i den långa svansen.
För någon månad sedan släpptes uppföljaren ”An End has a Start”. Tyvärr visar den sig vara en blek historia, betydligt tristare än den habila debuten. Det är, som det brukar heta, jämntjockt. Egentligen är det bara ”Bones” och ”Smokers Outside the Hospital Doors” som håller måttet. De flesta låtarna skulle kunna kortas ned minst en minut, den enda som skulle bli lite ledsen är nog gitarristen Chris Urbanowicz, han skulle ju inte få spela de där långa ringlande partierna som har en tendens att söva istället för att engagera. Editors låter lite för mycket som ett knippe engelska band anno 1992 — till exempel Kitchens of Distinction — för att det skall kännas hälsosamt och intressant 2007.
”An End has a Start” heter nya skivan. Behöver jag påminna om att även det omvända gäller? Tja, Editors får nog hitta på något annat nästa gång för att begynnelsen inte hastigt skall närma sig ett slut.
En begynnelse har ett slut
Under Musik
Jag måste hålla med i din kritik, men samtidigt tycker jag inte den nya skivan är så jämntjock(kul ord) att den blir helt kass. För det är den inte.
Dessutom är det synd och skam att ”Editorerna” inte stannar till på KB på sitt senaste turnevarv, utan nöjer sig med att bara visa upp sig i stockhult den här gången. Illa!
Ja, de gjorde ju faktiskt en väldigt bra spelning förra gången de var i Malmoe. Kanske gästar de Kph?