Ingenting förändras på Nyårsdagen. Det är U2:s ord. Låten ”New Year’s Day”. Känns som om de har rätt. Tog en promenad genom Malmö i förmiddags. S:t Knut, Rörsjö, kyrkogårdarna. Tomt, folk ligger och sover bort det som hände igår. Kanske lyfter någon luren och slår numret till pizzerian i kvarteret. Världen känns verkligen tom och öde, en perfekt dag att spela in en undergångsrulle om man nu är filmregissör.
Jag har skaffat mig vanan att på Nyårsdagen varje år spela ”New Year’s Day” från plattan ”War”. Det är en magisk låt, ödesmättad och med en underliggande uppgivenhet och sorg, en klang genom både musik och text. Deras bästa.
1983, en stuga i Värmland, jag och morsan och farsan, den snötäckta videon rullade över teven, U2 på hästar, svarta trädstammar.
anfang 